Tomrum


Det känns som om jag lever i nåt sorts vakuum nu. Det är lite tomt och det händer ingenting. Det är bara en tid jag väntar, väntar otåligt. Kan inte koncentrera mej på någonting vettigt. Är ett enda virrvarr. Aargh man måste ha ett hem. Bild /LN

PS. Nog för att Emma är den snällaste. Handlar inte om det ju :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0